Många barn som besöker sjukvården kan uppleva rädsla och smärta när de ska genomgå Medicinska procedurer. Barn kan även känna sig maktlösa och utlämnade i sitt möte med sjukvården. Stora förändringar har skett i barnsjukvården de senaste åren då miljön har anpassats till barnens behov. Trots detta finns stora brister i sjukvården när det gäller kunskap, information och bemötande av barn vid Medicinska procedurer. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till barnet är det viktigt att vårda utifrån ett barnperspektiv där fokus bör vara att ge barn en trygg upplevelse.

Medicinska procedurer hos barn är ofta förknippade med smärta, oro och rädsla. Det är en viktig utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att reducera smärta, oro och rädsla, eftersom barn annars utsätts för onödigt lidande. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa erfarenheter om hur smärta, oro och rädsla kan lindras i samband med en medicinsk undersökning eller behandling av barn. För att svara mot syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt där artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats integrerades. Resultatet baserades på en analys av 18 vetenskapliga artiklar och bestod av tre ämnesområden: sjuksköterskors roll och betydelse, föräldrars roll och betydelse samt faktorer som kan påverka.

Bakgrund: Barn som besöker sjukhus och andra vårdinrättningar förknippar ofta vistelsen med undersökningar och behandlingar. De ofta rädda för det okända och för att inte veta vad som ska hända. Det kan bero på den annorlunda miljön och på möten med nya främmande ansikten. Om dessa procedurer också är förknippade med smärta kan barnen riskera att utveckla ökad stress och rädsla inför kommande procedurer Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans möjligheter att lindra rädsla och smärta hos barn i samband med smärtsamma behandlingar och procedurer inom sjukvården Metod: En litteraturstudie baserad på 24 vetenskapliga artiklar och 2 doktorsavhandlingar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet har två huvudteman identifierats.

Barn kommer i kontakt med hälso- och sjukvård för olika mer eller mindre smärtsamma procedurer. Minnet av tidigare obehagliga erfarenheter kan ofta skapa rädsla inför framtida besök och risk för bestående sjukvårdsrädsla. I många studier beskriver barn att nålstick i huden är en av de mest smärtsamma procedurerna inom sjukvården. Samhället har ett ansvar och det finns reglerat genom lagar hur barn skall bemötas inom sjukvården. Barn i skolåldern har ofta en livfull fantasi och magiskt tänkande och upplever smärta annorlunda än vuxna.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor kan förebygga och lindra smärta i samband med smärtsamma procedurer hos skolbarn 7-12 år. Metoden som användes var en beskrivande litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Medline via PubMed, Academic Search Elite och Blackwell Synergy. Materialet i litteraturstudien begränsades till 14 artiklar. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns upplevelser av smärtlindring i två kategorier: ?Förberedelser inför smärtsamma procedurer? och ?Lindring av smärta under proceduren?.

Bakgrund: Fasthållning av barn används vid ett flertal kliniska procedurer. Barns samt vårdnadshavares upplevelse av situationen är ofta negativ. Etiska principer samt lagar och riktlinjer utgör en teoretisk grund i en fasthållningssituation. Barnets autonomi samt sjuksköterskans omvårdnadsplikt är två utgångspunkter i fasthållning som fenomen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fasthållning av barn vid kliniska procedurer inom somatisk vård.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Problem: Filippinerna erbjuder idag medicinsk turism till länder runt omkring, men det finns ingen forskning på hur turismprodukten ser ut i kombination med medicinsk turism.Syfte: Studien går ut på att beskriva hur turism och medicinska faktorer bildar den filippinska medicinska turismprodukten och hur den sedan framställs.Metod: Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av innehållsanalyser och en ostrukturerad intervju, analyser av tre olika hemsidor som förmedlar medicinsk turism. Dessa innehållsanalyser tolkades med en hermeneutisk ansats.Resultat: Studien kommer fram till att alla delar i modellen, det medicinska turismsystemet är viktiga för att en medicinskturismprodukt ska fungera på Filippinerna. Varje kategori står för sin del av den medicinska turismprodukten och alla bör användas för att skapa en så bra turismprodukt som möjligt..

För att få bedriva underhållsverksamhet på flygplan över 5700kg så måste underhållsorganisationen i fråga vara godkänd av Transportstyrelsen samt följa EU:s flygsäkerhetsmyndighet EASAs Part 145 regelverk. För att berörda myndigheter ska få sig en insikt i hur underhållsorganisationera ser ut och fungerar så måste dessa skriva en verkstadshandbok som beskriver verksamheten och processer. Detta är ett krav som finns beskrivet i Part 145 regelverket. Uppgiften blev att skriva ett förslag på kapitel 2 till PAMs vekstadshandbok från grunden genom att intervjua personal på plats för att få reda på hur respektive tillämande procedurer såg ut. Syftet var att skapa en verkstadshadbok som var aktuell och som personalen kunde använda som handbok att slå upp i och hitta respektive procedurer..

Syfte: Beskriva förberedande faktorer vilket kan ha betydelse vid smärtsamma procedurer på barn. Vidare var syftet att granska vilket urval de inkluderade artiklarna använt sig av.Metod: Beskrivande litteraturstudie. Litteraturstudien grundar sig på tjugotvå inkluderade artiklar. Tre stycken artiklar med kvalitativ ansats, sjutton stycken med kvantitativ ansats, samt två med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra områden vilka kan ha betydelse vid smärtsamma procedurer på barn framkom. Distraktion: ett effektivt verktyg mot oro och ångest.

Sammanfattning Fel i programvara (buggar) kostar ofantliga summor varje år. I detta arbete presenteras en metod där programexekveringsmiljön utan vare sig programmerarens eller användarens inblandning utförligt kan rapportera och dölja effekterna av en avsevärd andel buggar. Genom att kompilatorn eller tolken tillåter att en och samma procedur implementeras hur många gånger som helst införs ett helt automatiskt stöd för N-Version Programming (NVP) omedelbart i programspråket. Tekniken gör programvaran feltolerant och blir ett komplement till kostsam och ofta bristfällig testning. En tolk utvecklades för ett programspråk som tillåter multipla definitioner av procedurer.

Bakgrund: Upplevelser från barndomen gällande nålrelaterade procedurer kunde lämna spår efter sig långt upp i vuxen ålder, ja kanske hela livet. Med insikt om detta fenomen borde alla involverade försöka att undvika att negativa minnen dröjde sig kvar efter utfört nålstick.Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade barns reaktioner vid nålrelaterade procedurer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats grundat på vetenskapliga artiklar gjordes. Resultatet byggde på 10 artiklar som analyserats induktivt med Fribergs fem-stegs modell.Resultat: Barnets reaktion på nålrelaterade procedurer påverkades både av det som sjuk-sköterskan och föräldrarna gjorde. Föräldrarna och sjuksköterskan anpassade sig efter barnets behov när det kom till distraktioner och information. Genom analys av de granskade artik-larna uppstod tre huvudkategorier: barnets handlingar, föräldrarnas påverkan och sjuk-sköterskans påverkan.Slutsats: Distraktionsmetoder var inte alltid något som sjuksköterskan tillämpade, trots att det kunde ha en viss analgetisk funktion.

Kronisk smärta är ett tillstånd som drabbar många människor i olika åldrar. Varje år behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvården på grund av kroniska smärttillstånd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta. Litteraturstudien utgick från en manifest innehållsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och två litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och värme- respektive kylbehandling.

I det här arbetet undersöks det ifall ett CMS som befinner sig på webben kan få bättre exekveringstid ifall databaskod ifrån webbapplikationen istället flyttas till databasen i form av stored procedures. Det har skapats 4 stycken testapplikationer för att testa procedurernas effektivitet jämfört med hur det fungerar originellt. Testapplikationerna skickar en slumpad text till Wordpress funktionerna som har hand om inmatningar till databasen. Textsträngarna matas då in i databasen via antingen procedurer eller databaskod i webbapplikationen beroende på vilken version av Wordpress det är. I det här arbetet förklaras varför det kan vara intressant att använda sig av stored procedures och vilka för och nackdelar det finns med dem. Resultatet av det här arbetet tyder på att det kan finnas anledningar till att använda sig av procedurer vid större projekt men kan anses som överflödigt vid mindre arbeten. .

Sammanfattning Fel i programvara (buggar) kostar ofantliga summor varje år. I detta arbete presenteras en metod där programexekveringsmiljön utan vare sig programmerarens eller användarens inblandning utförligt kan rapportera och dölja effekterna av en avsevärd andel buggar. Genom att kompilatorn eller tolken tillåter att en och samma procedur implementeras hur många gånger som helst införs ett helt automatiskt stöd för N-Version Programming (NVP) omedelbart i programspråket. Tekniken gör programvaran feltolerant och blir ett komplement till kostsam och ofta bristfällig testning. En tolk utvecklades för ett programspråk som tillåter multipla definitioner av procedurer. Därmed har det inbyggt stöd för feltolerans genom redundans på procedurnivå. Ett experiment genomfördes där nio programmerare oberoende av varandra implementerade 12 utförligt specificerade procedurer.